I really wanted to go to that pool party this weekend so I asked our not so close auntie and she was going to take of Lucy over the weekend, no way in hell that I was leaving her home alone with dad. I was gonna sleep at Louis’ house all weekend so I had paked a big bag and I even had it with me too school on Friday morning and then we went home straight to his after school.

-         Hi Nathalie!

-         Hi Jay!

I got a big tight hug from Lou’s mum, she had kind of become like my second mum through the years, and I kind of became a part of the Tommo family.

-         I miss having you around Nathalie, you're not here as much anymore.

-         I know.. It’s a shame. Should try to come by more often, I really should.

-         That’s good!

I got another hug before me and Louis went up to his room. We both lay down on his bed and just laid there for hours.

-         Maybe we should get ready boo bear.

I sat myself up and he was still just laying there.

-         No.

-         Come on!

I took a strong grip around his both hands and dragged him up. I then went in o his bathroom and took a shower and tried as quickly as I could to cover up all the bruises and scars. I braided my hair quickly and since it was early summer it was pretty warm outside and I put on a pair of shorts and a green shirt. I put on some extra cover up on my legs and arms.

-         You ready?

-         Yes.

Lou was all done. I took one last look in the mirror then I stepped out of the house and into Louis’ car.

-         I think someone’s got a bit of a crush on Zayn over here. You're far to excited to go to this party, it's only a party Nathalie.

-         What? Me? no..

-         You do, don’t you!?

I felt how my cheeks got a bit red and hotter than they were seconds ago. And yes I might have had a small crush on him…

-         Admit it Nathalie.

He was enjoying himself moping me like this.

-         Fine, he is hot okay? But I’ve only met him once anyway.

He chuckled and I saw that he was really pleased with himself that he was right.

-         Oh stop it, Tommo.

But at the same time I saw something in his eyes that kind of looked like a tear or pain.

About 20 min later we were at Zayn’s house and it was a lot of people everywhere and loud music. We walked in and it was even worse inside, we walked through the house and we came to the backyard and there it was the worst. It was like 100 people in the pool that looked like it was made for max 20. Red plastic cups everywhere and the smell of alcohol and cigarettes. I stood next to Louis all the time. After a while he took my arm and we walked inside again. Someone gave me a beer and the crowd moved us around the house and soon we were in the livingroom dancing with bunch of other people. A curly haired boy came and talked to Lou and Lou introduced me. His name was Harry and he and Louis was apparently really good buds. We soon meet up with Zayn, who looked really great. Then we meet 2 other guys which I had seen before at Lou’s house, their names was Liam and Niall. And then we talked to a bunch of other people but after a while I ended up talking to Zayn.

-         Wanna go out? I need a smoke.

-         Sure.

We stood by the pool and just talked and out of nowhere.

-         Come on lets jump in the pool!

-         Ha no, no, no.

-         Why not? come on Nathalie!

-         No Zayn.

Before I knew it, before I could even think I felt my body hitting the water and my head came underwater. I seeked myself up to the surface and catched for air. I hurried up out of the pool and felt the covering make up running of my arms and legs. I stood there freezing and i felt that pretty much everyone got quiet and started staring at me. I felt the tears burning behind my eyelids and I seeked for a familiar face and I catched Lou’s frightened eye. I looked down at the Ground and ran through the house and into the street. I had no idea how to get home but I ran as quick as I could down the street that me and Louis drove on earlier.

 

Och så var man igång igen! Haha, och om ni missade det så har jag nu länkat twitterkontot till denna blogg till vänster och även här ---> https://twitter.com/#!/1dthosefiveboys =)

Vill bara ta och säga tack till Jennifer som kommenterade vad novellen ska heta, och den heter nu You're a piece of my heart. Och nej jag kommer inte ha nån tävling om karaktärer än, kanske kommer in senare men skriver om det då. Men än så länge är det jag som bara kommit på namn. Och juste här är twitter kontot! https://twitter.com/#!/1Dthosefiveboys

Nu är det på G här, första kapitlet kommer troligen imorgon eller fredag, men troligen imorgon, torsdag. Har bara lite kvar att skriva + att twitter konto är också nästan klart! Juste ni måste säga vad ni tycker att novellen ska heta, det behöver inte ha nånting med novellen att göra. Utan kom bara på nått bra, klyschit namn på en kärleks historia och komentera vad ni tycker här under, nuuuuuuuu!

Trummvirrvel tack. Och det är....................LOUEEEEEEEH!!!! Ledsen Elin.. haha<3 Nej men ja, det blev boo bear! hihihohoehehe. När första kapitlet kommer? Jo det blir någon gång den kommande veckan. Ledsen att ni får vänta så länge men min dator håller på att krånglar och har ju liksom första delen av novellen där, så det har kört ihop sig. Och jag håller även på med att fixa ett twitterkonto till bloggen så de som vill kommer kunna hålla sig uppdaterade där! Stor kram på er! <3

För er som fortfarande går in här och kollar och läste min novell, så kommer det en nya novell nån gång inom en snar framtid. Kommer dock vara på engelska eftersom jag tycker att det är skönast att skriva på engelska. Kommer vara världigt annorlunda från denna osv. Men jag undrar och för att jag ska ens publicera den här novellen så får ni ta och kommentera vilken av killarna ni vill att den ska handla om. Och den som har fått flest "röster" kommer det bli! =)

Här får ni en grymt sexig bild på Zayn och Niall så länge!

Hej, jag vet att jag inte uppdaterat på typ en vecka men har varken haft insperation, fantasi eller tid. Dethar varit påsklov och sjukhus besök så.. Men nu är iallafall nästa kapietl på G och kommer upp imorgon när jag kommer hem från skolan, just for youuuuuuuu! Ha det bra så länge! =)

Här kan ni få en liten bild på moi så länge!

*Alice Pov*

Äntligen kom Zayn. Han sprang in i rummet jag låg i och gav mig världens kram och en mjuk kyss.

-          I love you.

-          I love you too Zayn.

Han satte sig ner bredvid mig och tog tag I min hand. Värkarna fortsatte men jag fick tydligen inte föda än. Det gick timmar men inget hände, värkarna gjorde mindre och mindre ont och jag vet inte m det var att jag inte tänkte på det så mycket eller om de bara blev mindre. Eftersom det gått ett tag och inget specielt hände skulle vi köra ett ultraljud. Sköterskan hade på nått blått och kleigt på magen och snart såg vi bäbisen på Tvn. Hon sa ingenting på ett bra tag.

-          Hold on, I have to get the doctor.

Hon reste sig upp och började gå mot dörren.

-          Wait, wait! Is something wrong?

Hon svarade inte, utan gick bara fort ner för korridoren. Zayn kollade oroligt in i mina ögon.

-          No matter what, happens I’m here, okay?

-          I know.

Jag gav honom det bästa leendet jag hade, men var för orolig att det var nått fel att jag inte tror att det såg nå vidare bra ut. Sköterskn kom tillbaka med läkaren som skulle förlösa barnet. Det sa någonting väldigt tyst till varandra så även om jag bara låg 1 meter ifrån dem hörde jag inte vad de sa.

-          Alice, the baby’s heart rate is sinking fast and that means that we have to do a C-section.

-          O, o, okay.

Zayn höll ett fast grepp I min hand och några sköterskor tog sängen och började dra den till ett annat rum där de bedövade magen. Snart hörde jag hur nåting började pippa snabbare och snabbare, jag tappade greppet om Zayn’s hand och allt blev suddigt och snart vart det helt svart.

Jag vaknade med solljuset i ansiktet och jag gnuggade händerna i ögonen tills jag såg ordentligt igen. Jag kollade mig runt i rummet men igen var där. Jag fösökte resa mig upp men smärtan i magen hindrade mig. Jag la mig ner igen och kände försiktigt på magen. Och kom ihåg vad som hände.

-          I need to see my baby.

Viskade jag tyst för mig själv. Jag tittade på slangarna och sladdarna som satt på mina armar.

-          Hello? Excuse me, nurse?

In kom en ung tjej och Zayn, Hanna, Frida, Louis, alla kom.

-          Where is our baby?

Jag tog ett fast grepp i Zayns hand och log mot honom men han log inte tillbaka. Jag kolalde runt i rummet men ingen såg vidare glad ut.

-          I’m going to get to doctor love.

Sköterskan gick iväg igen och jag bara låg där och kollade runt på alla, vad var fel?

-          What’s wrong with you guys?

Precis då kom doktorn in och bad alla att gå ut.

-          How are you felling?

-          Good, I guess, but confused. What is going on?

-          That’s what I’m going to tell you. Remember that we told you yesterday that the baby’s heart rate was sinking fast?

-          Yes?

-          When we got the baby out, its heart wasn’t beating at all.

Han sa nånting mer vilket jag inte horde. Jag kunde knappt se, ännu mindre höra. Jag kollade mig runt om i rummet. Vad gjorde jag kvar här? Jag kollade mig runt en gpng till och doktorn var borta. Jag drog ur alla saddar och slangar som satt i mig, sket i att jag hade sjukhus klännings grejs på mig och gick ut. Stannade till vid dörren och såg Zayn’s jacka hängandes på stolen i rummet. Jag drog den över mig ställde mig i hissen och trök på bottenvåningen. Det var den 1 mars och det började bli vår igen men det var fortfarande kylligt så jag drog igen jackan. Jag kollade i fickorna och hittade lite lösa mynt. De skulle iallafall räcka att ta sig hem. Jag fick tag på en taxi satte mig och åkte hem till lägenheten. Jag slängde av mig kläderna jag hade på mig och drog på mig ett par jeans och ett linne sen drog jag på mig Zayns jacka igen och drog in lukten. Jag packade ihop väskan. Jag skrev ett brev till Zayn och ett till Hanna och Frida. Jag la båda två på bordet. Ställde mig i hallen och började dra på mig skorna.

Tanken slog mig, det skulle inte bli nån familj. Tårarna rullade ner för mina kinder och jag gled ner för väggen och jag orkade ingenting, jag ville ingenting. Jag lutade huvudet mot resväskan. Jag märkte det knappt själv men ögonlocken blev tunga och jag somnade.

Nån ryckte och knackade ett antal gånger på dörren innan jag fattade varjag var nån stans. Jag hade somnat på soffan i personal rummet igår. Jag satte mig upp alldeles för fort och rusade och öppnade dörren till cafet men sedan tillbak in till personal rummet och sen vidare in till toaletten och Hanna och Frida som jag öppnade åt kom springandes efter mig. Frida kom in och höll tag i mitt hår som måste sett ut som ett råttbo, medans Hanna stannade kvar utanför.

-          Förlåt Alice, men du vet att jag inte klarar av när folk gräks. Förlåt.

Jag väntade med att svara tills jag hade spolat i toaleten och satt mig ner på golvet.

-          Det är okej Hanna, jag vet.

Precis när jag sa det kom hon in och sräckte fram en hand. Och jag ställde mig försiktigt upp och sköljde sedan ur munnen minst 10 gånger.

-          Först och främst, Alice vi har letat överallt efter dig, vi har ringt dig hur kånga gånger som helst. Frida var på väg att ringa polisen, jag skojar inte.

-          Telefonen måste dött och jag skulle gå hem igår men somnade här, ledsen.

-           För det andra så har vi har lite nyheter till dig.

Jag tittade på båda och de såg nästan gråtfärdiga ut.

-          Vad? Men säg då!

Frida log och pustade ut som om någonting lyfts från hennes axlar.

-          Han har vaknat.

Jag bara stod där och kände hur allt började snurra igen och allt jag hörde hur de ropade efter mig och innan jag ens märkt det själv sprang jag ut och fixade en taxi. Efter bara några minuter ar vi vid sjukhuset och jag skyndade mig så fort jag kunde upp till Zayns rum. Jag såg massa sjuksköterskor och en doktor runt hans säng. Jag gick in och utan att ens tänka på vad jag gjorde puttade jag undan en av sköterskorna som stod där. Han kollade på mig och jag kollade honom i ögonen och slängde mig över honom och gav honom en kram och kände tårarna bildas. Jag drog mig ur kramen och gav honom ordentlig kyss.

-          Your hair has grown out.

-          Yeah.

Han kollade mig i ansiktet och hans ögon åkte neråt och jag såg hur hans ögon blev större när han såg magen.

-          Is, is, is it mine?

Jag nickade och jag såg tårar komma från hans ögon. Jag kramade om honom igen. Jag hann inte ens märka att doktorn och sköterskorna gick.

-          I’ve missed you so much it hurt. I love you. Please don’t ever leave me again.

-          I love you too and won’t.

Vi satt och pratade I timmar, imellan åt kom en sköterska och kollade till. Vi pratade om allt som hade hänt de senaste månaderna.  Jag sa dock ingenting om det där med Harry, det betyde ju ändå ingenting + att det var ju han som pussade mig, det var inte nödvändigt att nämna. När vi hade pratat i närmare 6 timmar och klockan var 3 kom alla de andra, även Zayns föräldrar. De mesta var bra med honom, vilket doktorn inte trodde. De trodde han skulle glömt hur man gick, skrev, pratade eller nåning sånt, minnesförlust. Men han skulle iallafall stanna kvar 1 vecka under bevakning ifall nånting hände.  Jag kommer även bo hos honom ett tag så inte nånting skulle råka hända. Veckan gick ganska fort och vi fick äntligen åka hem.

*2 veckor senare*

Barnet kunde komma när som helst nu. Killarna var lediga idag och Liam, Harry och Louis var med mig och Zayn i Zayns lägenhet. Niall och Frida var i våran lägenhet. Och Hanna var och jobbade för tillfället.

-          I’m gonna go get something to eat, anyone want anything?

-          Yes please. Sa Liam fort som attan.

-          Hahah okay so Liam, anyone else?

-          Nah, im good baby.

Jag Tog mig upp från soffan med lite hjälp av Zayn och Harry som satt bredvid mig och Jag släpte sedan Zayns hand och gick in I köket och öppnade kylen.

-          Hey baby, your fridge i kinda empty.

-          Our fridge. And is it?

Jag kände 2 händer runt om mig och jag kände Zayns svala andedräkt på min nacke.

-          Can’t you and Louis or someone run to the food store? I’m starving.

-          Okay.

Han släpte taget om mig och ropade på Louis, de ropade hej då och sen hörde vi hur dörren stängdes.

-          So what movie boys?

Jag satte mig ner i soffan igen och den här gången mellan Liam och Harry. De tog fram Harrys favorit, love actually. Och sen satt vi bänkade framför Tvn.

4 månader senare. Klockan var runt 5 på morgonen men jag kunde inte sova, har int ekunna sova de senatse dagarna. Jag slumrade till men vaknade lika snabbt igen. Jag vände ansiktet från väggen och såg en rygg. Jag la min hand och drog handen längst hans rygg.

-          You’re finally home, you’re okay.

-          Where else would I be, but with you.

Zayn vände sig om och drog sina hander runt om mig och kysste mig mjukt.

-          If you only knew how much i missed those lips. Zayn we are having a baby together.

Jag kollade på honom och log när jag såg hur glad han var.

-          I know, and we are going to be the best parents in the world, and we will are going to make this work. It’s us remember, it’s going to be easy.

Han tog sina svalla hander och la de på min mage och la hans huvud på mitt bröst.

-          I can feel it, its kicking. Zayn kollade upp på mig och en ensam tår rullade ner för hans kind och han tog min ansikte i sina händer och kysste mig igen.

Han satte sig sedan upp på sängkanten och nån sekund senare ställde han sig upp helt. Hans rygg, hans kropp... jag bet mig i läppen.

-          Hey, come back to bed. Jag sträckte ut min hand men han stod kvar med ryggen mot mig.

-          Zayn? Baby, are you alright?

Jag hörde hur dörren öppnades och jag kollade upp på Frida som stod sömning I dörröppningen.

-          Alice, vem pratar du med?

-          Me, med Za, Zayn...

-          Alice han är ju på sjukhuset, precis som igår och veckan innan det .

Jag kollade mig runt om i rummet. Men han var ju här nyss! Jag kollade besviket ner på mina händer.

-          Jag antar att jag måste drömt.

-          Mm..

Frida gick ut igen. Han var här jag lovar. Jag kände åter igen tårarna på väg, det kändes som om de borde ha tagit slut vid det här taget.

Jag satte mig upp på sängskanten där jag precis sett Zayn sitta. Jag ställde mig upp, drog på mig en tjocktröja och ett par tights. Drar huvan över mig, stoppar sedan bara ner telefonen och lite pengar i fickan. Jag går ut i hallen och drar på mig ett par vans och sen en jacka. Jag la en hand på min mage som nu blivit riktigt stor. Hade bara ca 1-2 månader kvar.

Jag gick ner på gatan och fixade en taxi som tog mig till sjukhuset. Jag tippade honom eftersom han tog mig dit så fort och jag gick så snabbt att mina ben knappt orkade med. Jag tog en hand på magen och gick genom hela sjukhuset och upp till 7:e våningen där Zayn låg. Jag kom fram till hans rum, och där låg han precis som igår. Jag drog fram fåtöljen till sängen och satte mig ner. Jag kollade ut och det hade börjat snöa nu. Det var den 12 februari och precis en månad sen Zayn hade fyllt år, vi hade alla kommit hit samtidigt hans familj, killarna, Frida och Hanna och jag. Jag hade fått ganska stark kontakt med Zayns mamma, hon hjälpte mig mycket hon blev som min extra mamma här i London. Hon var med på ultrajludet och allting.

Jag satt och pratade tyst med Zayn och lite halvt med mig själv. Jag kände hru barnet sparkade till och la Zayns hand på magen.

-          Can you feel that Zayn? That’s our baby. Ours.

Jag kände en ensam tår rinna ner för kinden. Jag satt kar där och klockan var snart 2 på dagen. Jag ställde mig upp och kramade om Zayn och pussade honom försiktigt på kinden.

-          I have to go baby, see you soon.

Jag ställde tillbaka fåtöljen och gick ut i snön. Det var ca en decimeter ute på gatan, jag fixade till mig en taxi och åkte till cafet.

-          Hello, guys!

-          Hi Alice.

Sa alla i kör tillbaka. Jag gick raka vägen in till köket, tog av mig jackan och tog på mig ett föklädde. Jag kollade vad vi hade för beställningar och såg att vi skulle fixa en bröllopstårta så jag satte igång med den. Jag gjorde en fem vångings tårta med hallon mouse och choklad fyllning. Själva tårtan blev vit med små rosa blommor överallt. Bara en halvtimme efetr att jag blev klar med den kom en kvinna och hämtade den och jag satte igång med andra beställningar. Alla började gå hem vid 8 och jag var kvar. Jag fortsatte fixa med alla beställningar och runt 4 på natten var allt klart. Jag gick in i personal rummet och la mig ner på soffan som vi hade där och kände att ögonlockn var tunga och att jag borde gå hem men sekunden senare sov jag.

 

---

 

Vart inget kapitel igår, var tyvärr lite tunnt med inspiration men her it is!