*Alice Pov*

Äntligen kom Zayn. Han sprang in i rummet jag låg i och gav mig världens kram och en mjuk kyss.

-          I love you.

-          I love you too Zayn.

Han satte sig ner bredvid mig och tog tag I min hand. Värkarna fortsatte men jag fick tydligen inte föda än. Det gick timmar men inget hände, värkarna gjorde mindre och mindre ont och jag vet inte m det var att jag inte tänkte på det så mycket eller om de bara blev mindre. Eftersom det gått ett tag och inget specielt hände skulle vi köra ett ultraljud. Sköterskan hade på nått blått och kleigt på magen och snart såg vi bäbisen på Tvn. Hon sa ingenting på ett bra tag.

-          Hold on, I have to get the doctor.

Hon reste sig upp och började gå mot dörren.

-          Wait, wait! Is something wrong?

Hon svarade inte, utan gick bara fort ner för korridoren. Zayn kollade oroligt in i mina ögon.

-          No matter what, happens I’m here, okay?

-          I know.

Jag gav honom det bästa leendet jag hade, men var för orolig att det var nått fel att jag inte tror att det såg nå vidare bra ut. Sköterskn kom tillbaka med läkaren som skulle förlösa barnet. Det sa någonting väldigt tyst till varandra så även om jag bara låg 1 meter ifrån dem hörde jag inte vad de sa.

-          Alice, the baby’s heart rate is sinking fast and that means that we have to do a C-section.

-          O, o, okay.

Zayn höll ett fast grepp I min hand och några sköterskor tog sängen och började dra den till ett annat rum där de bedövade magen. Snart hörde jag hur nåting började pippa snabbare och snabbare, jag tappade greppet om Zayn’s hand och allt blev suddigt och snart vart det helt svart.

Jag vaknade med solljuset i ansiktet och jag gnuggade händerna i ögonen tills jag såg ordentligt igen. Jag kollade mig runt i rummet men igen var där. Jag fösökte resa mig upp men smärtan i magen hindrade mig. Jag la mig ner igen och kände försiktigt på magen. Och kom ihåg vad som hände.

-          I need to see my baby.

Viskade jag tyst för mig själv. Jag tittade på slangarna och sladdarna som satt på mina armar.

-          Hello? Excuse me, nurse?

In kom en ung tjej och Zayn, Hanna, Frida, Louis, alla kom.

-          Where is our baby?

Jag tog ett fast grepp i Zayns hand och log mot honom men han log inte tillbaka. Jag kolalde runt i rummet men ingen såg vidare glad ut.

-          I’m going to get to doctor love.

Sköterskan gick iväg igen och jag bara låg där och kollade runt på alla, vad var fel?

-          What’s wrong with you guys?

Precis då kom doktorn in och bad alla att gå ut.

-          How are you felling?

-          Good, I guess, but confused. What is going on?

-          That’s what I’m going to tell you. Remember that we told you yesterday that the baby’s heart rate was sinking fast?

-          Yes?

-          When we got the baby out, its heart wasn’t beating at all.

Han sa nånting mer vilket jag inte horde. Jag kunde knappt se, ännu mindre höra. Jag kollade mig runt om i rummet. Vad gjorde jag kvar här? Jag kollade mig runt en gpng till och doktorn var borta. Jag drog ur alla saddar och slangar som satt i mig, sket i att jag hade sjukhus klännings grejs på mig och gick ut. Stannade till vid dörren och såg Zayn’s jacka hängandes på stolen i rummet. Jag drog den över mig ställde mig i hissen och trök på bottenvåningen. Det var den 1 mars och det började bli vår igen men det var fortfarande kylligt så jag drog igen jackan. Jag kollade i fickorna och hittade lite lösa mynt. De skulle iallafall räcka att ta sig hem. Jag fick tag på en taxi satte mig och åkte hem till lägenheten. Jag slängde av mig kläderna jag hade på mig och drog på mig ett par jeans och ett linne sen drog jag på mig Zayns jacka igen och drog in lukten. Jag packade ihop väskan. Jag skrev ett brev till Zayn och ett till Hanna och Frida. Jag la båda två på bordet. Ställde mig i hallen och började dra på mig skorna.

Tanken slog mig, det skulle inte bli nån familj. Tårarna rullade ner för mina kinder och jag gled ner för väggen och jag orkade ingenting, jag ville ingenting. Jag lutade huvudet mot resväskan. Jag märkte det knappt själv men ögonlocken blev tunga och jag somnade.

Nån ryckte och knackade ett antal gånger på dörren innan jag fattade varjag var nån stans. Jag hade somnat på soffan i personal rummet igår. Jag satte mig upp alldeles för fort och rusade och öppnade dörren till cafet men sedan tillbak in till personal rummet och sen vidare in till toaletten och Hanna och Frida som jag öppnade åt kom springandes efter mig. Frida kom in och höll tag i mitt hår som måste sett ut som ett råttbo, medans Hanna stannade kvar utanför.

-          Förlåt Alice, men du vet att jag inte klarar av när folk gräks. Förlåt.

Jag väntade med att svara tills jag hade spolat i toaleten och satt mig ner på golvet.

-          Det är okej Hanna, jag vet.

Precis när jag sa det kom hon in och sräckte fram en hand. Och jag ställde mig försiktigt upp och sköljde sedan ur munnen minst 10 gånger.

-          Först och främst, Alice vi har letat överallt efter dig, vi har ringt dig hur kånga gånger som helst. Frida var på väg att ringa polisen, jag skojar inte.

-          Telefonen måste dött och jag skulle gå hem igår men somnade här, ledsen.

-           För det andra så har vi har lite nyheter till dig.

Jag tittade på båda och de såg nästan gråtfärdiga ut.

-          Vad? Men säg då!

Frida log och pustade ut som om någonting lyfts från hennes axlar.

-          Han har vaknat.

Jag bara stod där och kände hur allt började snurra igen och allt jag hörde hur de ropade efter mig och innan jag ens märkt det själv sprang jag ut och fixade en taxi. Efter bara några minuter ar vi vid sjukhuset och jag skyndade mig så fort jag kunde upp till Zayns rum. Jag såg massa sjuksköterskor och en doktor runt hans säng. Jag gick in och utan att ens tänka på vad jag gjorde puttade jag undan en av sköterskorna som stod där. Han kollade på mig och jag kollade honom i ögonen och slängde mig över honom och gav honom en kram och kände tårarna bildas. Jag drog mig ur kramen och gav honom ordentlig kyss.

-          Your hair has grown out.

-          Yeah.

Han kollade mig i ansiktet och hans ögon åkte neråt och jag såg hur hans ögon blev större när han såg magen.

-          Is, is, is it mine?

Jag nickade och jag såg tårar komma från hans ögon. Jag kramade om honom igen. Jag hann inte ens märka att doktorn och sköterskorna gick.

-          I’ve missed you so much it hurt. I love you. Please don’t ever leave me again.

-          I love you too and won’t.

Vi satt och pratade I timmar, imellan åt kom en sköterska och kollade till. Vi pratade om allt som hade hänt de senaste månaderna.  Jag sa dock ingenting om det där med Harry, det betyde ju ändå ingenting + att det var ju han som pussade mig, det var inte nödvändigt att nämna. När vi hade pratat i närmare 6 timmar och klockan var 3 kom alla de andra, även Zayns föräldrar. De mesta var bra med honom, vilket doktorn inte trodde. De trodde han skulle glömt hur man gick, skrev, pratade eller nåning sånt, minnesförlust. Men han skulle iallafall stanna kvar 1 vecka under bevakning ifall nånting hände.  Jag kommer även bo hos honom ett tag så inte nånting skulle råka hända. Veckan gick ganska fort och vi fick äntligen åka hem.

*2 veckor senare*

Barnet kunde komma när som helst nu. Killarna var lediga idag och Liam, Harry och Louis var med mig och Zayn i Zayns lägenhet. Niall och Frida var i våran lägenhet. Och Hanna var och jobbade för tillfället.

-          I’m gonna go get something to eat, anyone want anything?

-          Yes please. Sa Liam fort som attan.

-          Hahah okay so Liam, anyone else?

-          Nah, im good baby.

Jag Tog mig upp från soffan med lite hjälp av Zayn och Harry som satt bredvid mig och Jag släpte sedan Zayns hand och gick in I köket och öppnade kylen.

-          Hey baby, your fridge i kinda empty.

-          Our fridge. And is it?

Jag kände 2 händer runt om mig och jag kände Zayns svala andedräkt på min nacke.

-          Can’t you and Louis or someone run to the food store? I’m starving.

-          Okay.

Han släpte taget om mig och ropade på Louis, de ropade hej då och sen hörde vi hur dörren stängdes.

-          So what movie boys?

Jag satte mig ner i soffan igen och den här gången mellan Liam och Harry. De tog fram Harrys favorit, love actually. Och sen satt vi bänkade framför Tvn.

4 månader senare. Klockan var runt 5 på morgonen men jag kunde inte sova, har int ekunna sova de senatse dagarna. Jag slumrade till men vaknade lika snabbt igen. Jag vände ansiktet från väggen och såg en rygg. Jag la min hand och drog handen längst hans rygg.

-          You’re finally home, you’re okay.

-          Where else would I be, but with you.

Zayn vände sig om och drog sina hander runt om mig och kysste mig mjukt.

-          If you only knew how much i missed those lips. Zayn we are having a baby together.

Jag kollade på honom och log när jag såg hur glad han var.

-          I know, and we are going to be the best parents in the world, and we will are going to make this work. It’s us remember, it’s going to be easy.

Han tog sina svalla hander och la de på min mage och la hans huvud på mitt bröst.

-          I can feel it, its kicking. Zayn kollade upp på mig och en ensam tår rullade ner för hans kind och han tog min ansikte i sina händer och kysste mig igen.

Han satte sig sedan upp på sängkanten och nån sekund senare ställde han sig upp helt. Hans rygg, hans kropp... jag bet mig i läppen.

-          Hey, come back to bed. Jag sträckte ut min hand men han stod kvar med ryggen mot mig.

-          Zayn? Baby, are you alright?

Jag hörde hur dörren öppnades och jag kollade upp på Frida som stod sömning I dörröppningen.

-          Alice, vem pratar du med?

-          Me, med Za, Zayn...

-          Alice han är ju på sjukhuset, precis som igår och veckan innan det .

Jag kollade mig runt om i rummet. Men han var ju här nyss! Jag kollade besviket ner på mina händer.

-          Jag antar att jag måste drömt.

-          Mm..

Frida gick ut igen. Han var här jag lovar. Jag kände åter igen tårarna på väg, det kändes som om de borde ha tagit slut vid det här taget.

Jag satte mig upp på sängskanten där jag precis sett Zayn sitta. Jag ställde mig upp, drog på mig en tjocktröja och ett par tights. Drar huvan över mig, stoppar sedan bara ner telefonen och lite pengar i fickan. Jag går ut i hallen och drar på mig ett par vans och sen en jacka. Jag la en hand på min mage som nu blivit riktigt stor. Hade bara ca 1-2 månader kvar.

Jag gick ner på gatan och fixade en taxi som tog mig till sjukhuset. Jag tippade honom eftersom han tog mig dit så fort och jag gick så snabbt att mina ben knappt orkade med. Jag tog en hand på magen och gick genom hela sjukhuset och upp till 7:e våningen där Zayn låg. Jag kom fram till hans rum, och där låg han precis som igår. Jag drog fram fåtöljen till sängen och satte mig ner. Jag kollade ut och det hade börjat snöa nu. Det var den 12 februari och precis en månad sen Zayn hade fyllt år, vi hade alla kommit hit samtidigt hans familj, killarna, Frida och Hanna och jag. Jag hade fått ganska stark kontakt med Zayns mamma, hon hjälpte mig mycket hon blev som min extra mamma här i London. Hon var med på ultrajludet och allting.

Jag satt och pratade tyst med Zayn och lite halvt med mig själv. Jag kände hru barnet sparkade till och la Zayns hand på magen.

-          Can you feel that Zayn? That’s our baby. Ours.

Jag kände en ensam tår rinna ner för kinden. Jag satt kar där och klockan var snart 2 på dagen. Jag ställde mig upp och kramade om Zayn och pussade honom försiktigt på kinden.

-          I have to go baby, see you soon.

Jag ställde tillbaka fåtöljen och gick ut i snön. Det var ca en decimeter ute på gatan, jag fixade till mig en taxi och åkte till cafet.

-          Hello, guys!

-          Hi Alice.

Sa alla i kör tillbaka. Jag gick raka vägen in till köket, tog av mig jackan och tog på mig ett föklädde. Jag kollade vad vi hade för beställningar och såg att vi skulle fixa en bröllopstårta så jag satte igång med den. Jag gjorde en fem vångings tårta med hallon mouse och choklad fyllning. Själva tårtan blev vit med små rosa blommor överallt. Bara en halvtimme efetr att jag blev klar med den kom en kvinna och hämtade den och jag satte igång med andra beställningar. Alla började gå hem vid 8 och jag var kvar. Jag fortsatte fixa med alla beställningar och runt 4 på natten var allt klart. Jag gick in i personal rummet och la mig ner på soffan som vi hade där och kände att ögonlockn var tunga och att jag borde gå hem men sekunden senare sov jag.

 

---

 

Vart inget kapitel igår, var tyvärr lite tunnt med inspiration men her it is!

Jag drog mig undan när jag äntligen fattade vad som hänt. Jag kunde inte prata, jag bara stod och stirrade på honom och han såg förvånad ut.

-          Well say something Alice?

Jag bara stirrade ner i golvet.

-          For god’s sake, Harry, are you insane? Have you gone mental? What the hell!?

Han kollade på mig och såg förvånad ut.

-          Don’t tell me you didn’t expect this?

-          No I didn’t, because I have a boyfriend who actually is your best friend! Dammit Harry!

Jag drog händerna over ansiktet och vände mig om.

-          Fuck!

-          Please, Alice I liked you from day one, please.

-          No! First of all, I’m Zayn’s girlfriend! Second, you’re his best friend! And third and last I’m pregnant Harry and it’s most defiantly Zayn’s baby. I love you Harry but I’m not in love with you like I am with Zayn.

Jag svalde gråten som låg I halsen, kollade på Harry en sista gang sen vände jag mig om och gick tillbaka till Zayn’s rum. Jag drog fåtöljen som stod i hörnet närmre Zayn’s säng, tog hans hand i min och la mitt huvud på hans bröst och kände tårarna bränna.

-          I’m sorry. I miss you, more than ever. Please come back, I can’t do this without you. I love you. Baby? I know you can hear me deep down, I love you.

Tårarna ran ner på täcket och det blev vått. Efter ett tag käde jag hur mina ögonlock var svullna och tunga och snart så sov jag.

-          Miss, miss?

Jag kände nån som skakade mig försiktigt på axeln. Jag kollade upp på sköterskan som stod med journalen i handen och kollade ner med medkänsla på mig. Jag satte mig långsamt upp och kollade på Zayn som såg precis likadan ut som för några dagar sen.

-          Miss Berg, isn’t it?

-          Yes.

-          Go home. You need to rest.

-          But-

-          I know you want to be with him and I understand that you love him very deeply but I can see that you need to sleep. And in your own bed, and get some real good sleep. This is not healty for you.

Jag kollade ner på mina fötter och ställde mig sedan upp.

-          Okay, i’ll go home... but i’ll come back tomorrow after work.

-          Of course, you can be here as much as you’d like. But sleep at home I can see that you need it.

-          Yeah, okay.

Mina fötter var lika tunga som stenblock när jag gick hem. Det kändes som om det tog mig timmar när det egentligen bara tog ungefär 20 min. Allt runt omkring gick så fort och där var jag mitt i alltihopa. Alla var så glada och log, och sen var det jag. Inget kändes rätt, Zayn var knappt levande, jag hade lyckats uppnå min dröm, men just nu kändes den bara som en extra tyngd på hjärtat, jag var gravid men hade varken tiden eller orken alls att ta hand om det, ingen visste knappt om att jag var gravid, jag var otrogen mot Zayn med hans bästa kompis. Allt var bara fel.

När jag kom hem hängde jag av mig mina ytterkläder eftersom det blivit höst i London under all den här tiden. Jag sa hej till Frida och Hanna som satt i soffan och kollad epå nått gammalt OC avsnitt. Jag gick raka vägen in till sovrummet och kollapsade ner på sängen och samnade.

Dagarna gick och jag spenderade de antingen på cafet eller sjukhuset. Var bara hemma på natten då sjuksköterskan tvingade mig att gå hem. Även om jag inte sov mycket sov jag bättre än på sjukhuset, eller ja det vill säga, de timmar jag sov.

---

Jag kände hur nån drog sina fingarar igenom mitt hår. Gud, jag måste bara ha drömt. Jag drömde att Zayn var med i världens olycka.. Jag öppnade ögonen försiktigt.

Jag hoppade upp från soffan jag låg på. Jag kollade förskräckt på Frida och Hanna.

-          Det hände på riktigt eller hur?

Hanna och Frida bara nickade och tårarna rann. Jag ramlade ihop på golvet och Harry kom framrusande. Han kolade på mig med ögonen fulla av tårar. Han svepte sig runt mig och jag pressade mitt ansikte mot hans axel, den blev snart alldeles blöt och det blev även min. Jag lutade mig bakåt och kollade honom i ögonen.

-          How is he?

Lyckades jag stamma fram.

-          W, we don’t know yet. But it was quite bad.

Jag satt kvar I Harry’s famn. Men vi gick snart och satte oss i soffan med de andra. Jag hmnade mellan Liam och Harry. Jag lutade mig mot Liams axel och jag kände hur jag började må illa och snabbt övergick det till att jag måste spy, nu.

Jag reste mig snabbt upp och sprang in på toaletten och allt det jag ätit de senaste dagarna kom upp. Jag satte mig ner på golvet och kände hur det snurrade till i huvudet. Jag spolade på toan och ställde mig vid handfattet, jag fyllde händerna med kallt vatten och sköljde av ansiktet. Jag kollad eupp på mig själv i spegeln jag var ovanligt blek och jag hade fula röda, svullna ringar under ögonen.

Jag sköljde ansiktet en gång till sen torkade jag av det och öppnade dörren. Frida kom springandes mot mig och tog tag i min arm.

-          Är du okej?

-          Ja, Frida det är lungt.

-          Är du hungrig, ska jag hjälpa dig med något, vad ill du ha?

-          Frida, sätt dig ner ta det lungt jag mår-

Mer hann jag inte säga innan det vände sig i magen igen och jag rusade tillbaka in till toaletten. Jag åter igen spolade. Jag satte mig upp mot väggen och drog upp knäna till haka och jag kände hur jag skakade. Tårarna föl och jag visste inte vad jag skulle ta mig till.

-          Är du säker att du är okej.

Jag kollade upp och där stod Hanna och Frida. Hanna sträckte ut sin hand och jag tog den med mina skakiga hand. Jag sköljde ansiketet och munnen och vi gick sen långsamt ut igen och satte oss i en av sofforna.

Jag la mig ner med mitt huvud i Fridas knä och klockan hade aldrig gått så långsamt. Det var som med Frida, om igen. Jag kände skuldkänslorna välla över mig.

Om jag inet hade bett honom komma skulle det aldrig hänt. Om jag bara kommit till honom istället skulle det inte blivit såhär. Det var mitt fel. Han skulle inte varit här om jag inte bad honom.

Liam gick fram och tillbaka framför oss minst 30 gånger innan han gick och satte sig igen. Niall bet på naglarna, Louis satt otåligt och skakade på benen och Harry satt bara och kollade på mig.

5 dagar senare, Vi var fortfarande kvar på sjukhuset. Zayn låg i nån slags koma som de trodde, eller snarare hoppades på at han skulle vakna upp ifrån inom 6 månader. Vi alla spenderade den mesta av våran tid på sjukhuset. Men mest av alla var nog jag där. Jag jobbade på dagarna men kom alltid hit på lunchen och jag sov alltid på sjukhuset i en stol bredvid Zayns säng.

Idag var det söndag och jag hade tagit ledigt. Alla var där nu allt vi kunde göra var att vänta. Jag log på soffan och Frida gick iväg med Niall och Liam för att köpa mat. Harry kom och satte sig ner bredvid mig. Jag la mitt huvud i hans knä och kände hur han försiktigt drog sin hand över mitt hår.

-          Please take a walk with me.

-          Okay, but just around in the hospital right?

-          Of course.

Han ställde sig upp och jag gjorde snart detsamma. Jag ställde mig upp för snabbt och kände hur det snurrade till i huvudet men tog ett fast grepp om Harrys arm och vi gick långsamt ner längst korridoren.

Ingen av oss sa så mycket, tror nog vi båda tänkte på Zayn. Vi stannade upp utanför fönstret där alla nyfödda barn var. Det var så söta allihopa. Vi gissade på vad vi trodde de skulle heta.

Jag la handen på magen och kollade återigen runt på alla späddbarnen, ingen visste nånting än, inte ens Frida eller Hanna.

-          Alice?

-          Yes?

Jag vände mig om och mötte Harrys gröna ögon. Han tog min hand. Han viskade lågt för sig själv. ”I have to”. Han drog mig intill honom och jag kände hur ett par läppar pressades mot mina.

Vi var där i flera timmar och vi fick med oss en hel del nödvändiga grejer till lägenheten och lite nya kläder, skor osv.

Vi satte oss ner på tunnelbannan och bustade ut men snart var det dags att ställa sig upp igen och vi gick hemmåt.

Jag stannade mitt på trotoaren och ställde ner mina kassar på marken.

-          Frida! Hanna! Kolla!

Jag stod med öppen mun och kollade på skylten som satt på dörren till resturangen. Hanna och Frida kom och ställde sig bredvid mig.

-          Alice det här är världens chans du måste göra det här!

-          Men jag kommer inte ha några pengar kvar, kom så går vi innan jag blir deprimerad...

-          Kom igen so what? Vi hjälper dig om det blir tunt med pengar. Kom igen Alice det här är din stora dröm du kan ju inte bara skita i det!

Frida tog tag i min hand och drog in mig i resturangen. Vi gick fram till kvinnan som stod där inne som stod och ställde upp alla stolar.

-          Hello, we’d like to buy this place.

-          You are?

Frida som pratade med kvinnan kollade på mig och sen nickade hon. Jag bara stod där i chock. Hände det här verkligen, skulle jag köpa en resturang?

Kvinnan som tydligen hette Julie visade oss runt och det var inte stort men det var jättefint och hur mysigt som helst.

-          How come you haven’t got this pace sold? It’s amazing!

-          I know, but people think it’s too small and myself, I’m actually taking my restaurant to a bigger facility so it’s quite small.

-          Yeah, but I think it’s cozy and it’s my first own place so I think it’s good that it’s small.

Vi bestämde att vi skulle träffas igen nästa lördag för att skriva kontrakt. Det här hände verkligen!

Veckan rullade på som vanligt med jobb och skola, jag hann även träffa Zayn sa dock ingenting till honom. Ville att det skulle bli en överraskning. Veckan gick och lördagen kom. Jag hade pratat med banken tagit ut de mesta av mina sparpengar. De som var kvar skulle jag använda för att göra om och köpa nya möbler, ingridienser för att få igång stället. Jag skrev på kontraket och fick nycklarna och det var mitt, det var mitt eget!

-          Så Alice eftersom du har praktiskt gjort så din dröm gått i uppfyllelse så ska vi ut och fira!

-          Kunde inte gjort det utan er!

Jag båda två varsin kram och sen gick vi hem, byte om och sen var vi på utgång. Vi gick in på nån bar som verkade bra. Vi besällde varsin öl, dansade, drinkar, dansa efter ett tag bytte vi klubb. Drack lite mer, dansade.  Efter ett tag drog vi ut och vinglade runt ute på gatorna. Vi kom till en privat park som var låst.

-          Åhh kan vi inte gå in.

Sa jag lite halvt borta.

-          Ja kom igen!

Jag och Frida började klättra upp och Hanna stod precis under och garvade.

-          Kom igen ta min hand.

Jag sträckte ner handen och hon tog tag i den och med andra handen klättrade även hon upp. Vi sprang runt därinne och sjöng och dansade men snart fick vi ta och springa för det kom en vakt. Det sista jag kom ihåg var att vi drog in på nån annan klubb sen var resten av kvällen bara ett suddigt minne.

Jag drog på mig jeansen från gårdagen och sen satte jag på mig bhn och bara tjocktröjan över min bara överkropp. När jag kom ut i hallen stod Zayn redan klar och jag drog på mig mina skor. Han tog min hand och vi åkte upp till översta våningen, varför skulle vi till Louis och Harry? Zayn knackade på och Louis kom och öppnade. Han hade bara ett par byxor på sig och bar överkropp.

-          Oh hi guys!

-          Hi Lou!

Jag gav honom en kram.

-          Have you seen all the shit they have wrote about Alice.

-          Oh for god’s sake Zayn, come on I don’t care can we just let it go.

Jag tog Zayn’s hand och kollade rakt på honom och jag såg at than var ledsen men han kollade bara på Louis och Harry.

-          N,no.

Harry och Louis satte sig i soffan med Zayn och de satte datorn i knät och kollade på videon och massa tweets.

-          Haz, Lou, come on.

De stirrade bara ner i skärmen.

-          Okay that’s enough.

Jag tog datorn och ställde ifrån mig den.

-          Stop looking at me like I’m dying. So what they write crap about me? We know the truth, im dating Niall! I’m Zayn and only Zayn. And let them call me a whore, bitch, what the fudge they want. There are always people that are going to dislike you. Yu can’t please everybody. You can’t and that’s that now let’s just stop talking or thinking about it, I don’t care.

-          But babe why aren’t you smiling then?

Jag klämde fram det bästa leendet jag kunde och försökte se glad ut men allt jag ville göra var att slänga datorn i golvet och slå till nån för att alla dessa tjejer sa sådär. Kände mig ärligt talat äcklad.

-          Okay so if you don’ mind I’m going to go home now and take a shower and change clothes and so on because I feel disgusting. Bye guys.

Jag gick bort mot dörren.

-          I’ll come with you babe.

Zayn joggade fram till dörren och tog min hand och kysste mig försiktigt.

-          Hey, what was that.

Jag ställde mig på tå och gav honom en ordntligt kyss.

-          I love you.

-          I love you too.

Vi gick tillbaka till Zayn’s lägenhet och jag behöll hans hoodie på mig stoppade ner mina grejer i min handväska. Gav Zayn en kram och drg in hans lukt och jag kände hur mina knän höll på att vika sig och jag kunde inte låta bli att le.

-          Bye babe see you soon.

-          Bye.

Hans fingrar gled ur mina när jag gick in i hissen. Taxin stod redan nere och vänade på mig och det tog min ca 20 min att komma hem.

-          Men, men men är det inte the walk of shame!

-          Så du har bestämt att komma hem nu.

Ropade Hanna och Frida ifrån vardagrummet.

-          Hej på er också!

Jag sparakde av mig skorna och hoppade direkt in i duschen. Kvällen rullade vidare med mycket snack och mat medans vi blastade på med The Kooks.

Jag vaknade morgonen efter av att nån höll på i köket. Det var söndag och imorgon var det jobb.

Jag gick upp och märkte att det var både frida och hanna som stod och höll på i köket. De höll på att fixa lite frukost. Jag fick en kopp caffee av Frida hon återgick sen till de hon höll på med.

-          Vi tänkte dra till westfields idag, är du på?

-          Har precis fått min lön, så det är klart jag är.

Efter frukost drog jag på mig ett par boyfriend jeans och en stickad tröja och ett par pumps och vi var på väg ut genom dörren. Vi tog tunnelbannan men sen fick vi ändå gå en bit för att komma fram.

 

---

Det blev inget nytt kapitel igår eftersom jag fyllde år så firade den, men nu är det här. =)

 

Jag vaknade av solen som lysste in på mitt ansikte och ner på min nacke. Jag kollade runt och kom ihåg att jag somnade på soffan igår. Zayn måste burit in mig hit. Ahn låg bredvid mig. Hån låg på mage och ryggen helt bar. Jag ryste till och satte mig sen upp och märkte att jag bara hade mina underkläder och linne på mig. Ajg drog av mig linnet och satte sedan på mig en av Zayn’s t-shirts som låg på hans fåtölj. Jag knallade tyst ut i köket och kollade i kylen men det var inte så mycket mat kvar från igår så jag drog på mig mina jeans och en en Zan’s tjocktröjor. Jag drog in hans parfym och ryste till sen tog jag på mig skorna och gick ut och in i hissen.

-          Hold up.

Jag kunde känna igen den irländska dialekten var som helst. Jag höll upp hissdörren och Niall hoppade in.

-          Morning!

-          Morning Niall.

-          So where you going?

-          Foodstore, what a coincidence, do you mind if I come with ya?

-          Not at all.

-          Why are you going alone by the way?

-          Zayn is sleeping.

Vi fortsatte prata och gick och snart var vi på väg tillbaka till deras lägenhet. Jag trök på vånning 3 och vi åkte upp.

-          Bye Niall, good chat! See you around.

-          Bye Alice.

Jag gick in I Zayn’s lägenhet och blev påhoppad av en halvnaken Zayn.

-          Hey, where have you been. Thought you left.

Han drog ut underläppen. Jag kramad om honom hart och kysste honom på halsen.

-          Nope just went to buy some food babe, pancakes?

-          Aww, my favourite! But I’ll make them this time!

Han tog kassen I ena handen och min hand I andra och vi gick in I köket. Han trök mig mot köksön och pussade mig igen och sen lyfte han upp mig så jag satte mig på bänken. Jag tog av mig tjocktröjan och kollade på allt han gjorde. Vi kom dock inte så långt på pannkakorna innan jag kastade mjöl på honom och han på mig, snart var det mjöl, ägg och smet i hela köket och vi båda två låg på golvet och tjöt av garv.

-          Let’s go to Louis and Harry’s to eat, they always got food.

Zayn ställde sig upp och sträckte ut handen åt mig, vilket inte gick någe vidare för vi halkade båda två igen och hamnade på varanadra på golvet. Det tog oss runt 1 timme att komma upp från golvet, byta kläder osv men sen stod vi i Louis och Harry’s hall.

-          Hey guys!

Jag och Zayn knallade bara in och minst sagt hade de frukost stod på bordet.

Vi spenderade mesta delen av dagen där hemma men runt 8 tiden gick vi tillbaka till Zayn och satte oss och kollade på en film, det blev Sherlock Holmes. Även om vi inte kollade så mycket på filmen.

Efter ett tag så tog Zayn tag i mig och lyfte upp mig. Jag la mina ben runt om honom och vi gick in i sovrummet.

---

Så jävla sämst kapitel så det är inte sant, men vi kan iallafal vara glada över att jag uppdaterar...

-          Alice take the rest of the day off, i’ll cover for you.

-          Are you sure Tiffany?

-          Yes, you’ve been working so hard these past weeks it will be okay.

Jag kollade upp på Zayn och log.

-          Come on.

Jag tog hans hand och drog in honom bakom disken där jag hängde av mig mitt förkläde och drog på mig min jacka och tog min väska. Vi gick ut på gatan och Zayn tog min hand och vi började gå utan att nån av oss riktigt visste vart någon stans. Vi gick bara där pratade. Gick igenom allt som hade hänt de senaste veckorna. Efter ett tag märkte jag att vi stod på Westminster Bridge. Jag stod och lutade mig mot kanten och det blåste lite lätt och vi stod där och kollade ut över vattnet. Zayn stod bakom mig och höll om mig. Han viskade i mitt öra.

-          I’m so sorry for what I said, Alice. I can’t even tell you how sorry I am.

-          Stop saying sorry, it’s over and I overreacted. And that’s that.

-          Stop saying you did wrong because you didn’t.

-          Yes did, and that’s that. Let’s talk about something else.

Han stod med ett stort flin.

-          You’re so stubborn.

Jag kollade upp på honom och log. Han lutade sig ner och kyste mig passionerat. Jag tog Zayn’s hand och började gå.

-          Come on I want to see your apartment and meet the boys.

Vi gick förbi Big ben och det skulle ta oss ett bra tag att gå hem till killarna så vi tog en taxi istället. Det tog oss bara en kvart. Zayn insisterade på att betala så jag lät honom. Vi gick först in till Zayn’s lägenhet och den var enorm och jättefin!

-          It is so amazing baby.

-          Well you are welcome here any day!

-          You’re the best.

Jag kände hur magen kurrade till. Hade inte ätit sen frukost, vad var klockan. Jag tog upp mobilen och klockan var redan 6.

-          Babe are you hungry?

-          Yeah.

Jag gick in i köket igen och öppnade kylen och såg lite grönsker. Och i frysen fanns det kyckling. Jag kände 2 armar runt om mig.

-          Babe, why don’t we call over the boys and Frida and Hanna and i can cook for all of us.

-          Yeah sounds good.

-          Okay I’ll start with the food.

-          Yup and call for me if there is anything you need.

-          Will do.

Jag satte igång steck pannan och tog fram grönsaker, kyckling, cous cous, mjöl och lite andra grejer. Jag började göra enga bröd och sen steckte jag kyckling med chili och kryddor.

-          Heeeeeey!

Louis hoppade på mig och kramae om mig hårt.

-          Louis!!

Jag vände mig om och gav honom en ordentlig kram.

-          What are you making it smells amazing.

-          Thank you, and well I’m planning on making enchiladas.

-          Need any help with anything?

-          Yeah you can cut the onion and cucumber.

Harry hoppade snart in I köket och jag fick även en stor kram av honom. Strax efter det kom även Niall och Liam och inte långt efter det om Frida och Hanna. Vi satte oss alla ner och åt och skrattade och pratade.

-          Okay so if everyone is done, me and Harry made cupcakes!

Med det givk vi alla och satte oss I vardagsrummet. Jag satte mig ner mellan Harry och Zayn och bredvid Zayn satt Louis. Niall och Frida hade satt sig i den andra lite mindre soffan och Hanna och Liam plaserade sig nere på golvet framför alla. Vi satte på nån film och genom halva filmen kände jag hur ögonlocken blev tunga och jag somnade med mina ben over Harry’s och mitt huvud på Zayn’s axel.

 

---

Ni kanske ser att det kommit upp en design också och det är tack vare min poobear Frida! Ni kan ju även gå in och läsa hennes novell som är en hel del jätte mycket bättre än min så hopp iväg och läs den om ni inte redan gör det! FRIDA'S NOVELL!

 

sådär, nu var det äntligen uppe ska försöka få upp nästa så snart som möljigt!

Jag hoppade snabbt in I duschen och sköljde av mig saltvattnet. Drog på mig ett par trosor och en bh sen blåste jag håret, fixade sminket och sen drog jag på mig en beige långkjol, bara ett vanligt linne, ett par beiga pumps och en väska. Klackan var bara 20 i 8 och jag satte mig ner i soffan, kände hur ögonlocken lite halvt for ihop. Men ryckte upp mig och ställde mig upp så att jag inte skulle somna. Jag gick ett varv i lägenheten men ringde sen upp Zayn.

-          Hello?

-          Hi Zayn, its me.

-          Oh hi.

-          Are you ready?

-          Yeah, why?

-          I’m done and i’m bored, can you come now instead?

-          Yeah sure, I’ll be there in 5.

-          Okay, good. Bye.

-          Bye.

Jag la på och knallade runt lite igen så jag inte skulle somna och snart så ringde det på dörren.

-          Heey!

Jag gick ut och han kramade om mig hårt. Han tog ta i min hand och gik bara några steg tills vi kom fram till en tandemcykel.

-          Jump on.

-          What?

-          Yeah, we are going on a bike ride.

-          I’ve never been on one of these before!

Han satte sig på cykeln och klappad till på andra sadeln och jag satte mig motvilligt ned på den. Gud hur skulle det här gå.

-          Are you sure about this? I’m like the clumsiest person you’ll ever meet, I swear to god.

-          Come on, it’s really fun, I promise.

När jag väl satt mig ner ordentligt kände jag hur vi började förflytta oss framåt och jag höll I hårt och försökte trampa. Jag hörde hur Zayn skrattade till och jag fnös lite tyst för mig själv.

-          So where are we going again?

-          You’ll see.

Vi cyklade runt ett bra tag men vi vart tvungna att stanna till för det blev kyligt och jag fick Zayn’s jacka.

-          Just take it Alice.

-          But then you’ll be cold.

-          I got my hoodie, now take it.

Han satte på mig jakcan, kramade om mig, kysste mig hårt, kollade in I mina ögon och sen satte han sig på cykeln igen.

Vi cyklade i kanske 10 min till, sen kom vi till en lite skogsdunge. Vi ställde cykeln mot ett träd och vi gick sista biten genom skogen och vi kom ut på en äng som var full med blommar i alla möjliga färger.

-          How did you find this place? It’s the most amazing thing I have ever seen.

-          I’m glad you like it, and well we use to come here when I was a kid and me and my sister found it.

-          It’s simply amazing.

Vi satte oss ner mitt på ängen och Zayn hade fixat iordning allt, mat, efterätt, ljus, det var hur fint som helst. Vi satt och skrattade och pratde om allt mellan himmel och jord och när vi märkte att klockan nästan var 2 på natten packade vi ihop allt igen och cyklade tillbaka till hotellet. Han ställde cykeln precis utanför dörren och gick med mig till dörren. Vi stod bara där och kollade varandra i ögonen.

-          So uhm, i should go.

-          Or you could come in? Hanna and Frida are sleeping at your cabin with the rest of the boys tonight.

-          Yeah, that’s a good idea.

Jag låste upp gick in, tog av mig Zayn’s jacka och mina skor. Jag gick in i köket och tog ett glas vatten.

-          Hey, do you want anything?

-          No thanks.

När jag kom ut i vardagsrummet igen så satt han i soffan.

-          Come and sit next to me.

Jag log och kröp ner I soffan bredvid honom. Jag lutade mitt huud på hans axel men jag kände snart hur han tog sin hand under min haka och drog mitt ansikte närmare hans och våra läppar möttes. Han la sig ner och jag hamnade över honom. Han slutade i en sekund, bet sig i läppen och sen började han kyssa mig ner längst halsen. Jag tog av honom tjocktröjan och sen knäppte jag upp skjortan och han började dra av mig linnet. Han ställde sig upp, kollade mig i ögonen, tog min hand och drog in mig i sovrummet samtidigt som vi drog av oss kläderna.

 

-          Alice? Baby?

Jag kände hur någon skakade på mig och jag kollade försiktigt upp och såg Zayn kolla på mig.

-          Mhm?

-          You can go into Frida now.

Jag spärrade upp ögon och hoppade upp ur hans famn och in till Frida.

-          Hej.

Hon kollade på mig med sina blå ögon man såg att det var Frida nu, fast hon var fortfarande blek.

-          Hej Alice, Hanna.

Jag kände en tår rinna ner för kinden.

-          Hur är det?

-          Ärligt talat vet jag inte riktigt men okej antar jag.

-          Bra. Har du hört att du-

-          Var gravid? Ja.

-          Var?

-          Det blev missfall, doktorn sa att det är därför jag har mått såhär.

-          Okej.

Vi satte oss ner och pratade en stund och för första gången på dagar såg vi Fridas leende och hörde hennes skratt.

-          Could i maybe get to talk to Frida, alone?

Niall kom in  I rummet men kollade ner I golvet.

-          Sure. Come on Hanna.

Vi gick ut och satte oss i vänterummet igen där resten av killarna förrutom Liam var.

-          Where is Liam?

Hanna kollade sig runt i rummet.

-          He just went to get some food, we are all starving.

Liam kom snart tillbaka med mackor, frukt och dricka. Alla tog varsin macka men kunde fortfarande inte äta så jag tog bara ett äpple och vatten.

-          Are you not going to eat something?

Harry kollade på mig med stora ögon.

-          Not hungry.

-          Alice you haven’t eaten since we came here, come on you need to eat a sandwich.

Hanna kollade på mig och räckte fram en macka till mig.

-          Don’t really have an appetite at the moment sorry.

Frida vart tvungen att stanna 2 dagar till på sjukhuset och det gjorde även jag och Hanna. Killarna var också där mesta delen av tiden men sov på hotellet. Jag började även äta lite. Måste ta och äga att jag saknat mat.

-          Kom igen nu åke vi och njuter av det sista av sommaren!

Jag tog tag i Fridas högra hand och Hanna tog tag i hennes vänstra. Vi tog en taxi tillbaka till hotellet och vi hade bara 4 dagar kvar innan vi skulle tillbaka till London, alla 9.

Vi hade bestämt oss för att äta allihopa tillsammans ikväll och sen skulle vi hitta på nått. Frida tog på sig ett par gröna jeans och en svart tröja, jag tog på mig ett par boyfriend jeans och en blus och Hanna tog på sig en svart enkel kjol och en randig tröja. Kvällen slutade med att vi alla bara satt och snackade och sen runt 2 snåret drog vi oss alla hem.

-          Alice?

Jag vände mig om och kollade rakt in i Zayn’s ögon.

-          Yes?

-          Would you like to go out with me tomorrow night?

-          I’d absolutely love to.

-          See you tomorrow then.

Det var Fredag idag och vi hade legat vid stranden hela dagen, badat, solat ätit. Klockan började nu närma sig 7 och Zayn skulle komma och ”hämta” mig för våran date vid 8.

-          Guys I have to go.

-          No, where are you going?

-          I have to get ready for our date, remember?

-          Already?

-          Yes! Bye guys!

-          Byee.