SUMMER LOVE, PART 27 ♥

All sizes | . | Flickr - Photo Sharing!Wall PhotosBeing strong is to see light in the dark ♥

Och så var det måndag igen. Jag drog mig upp och gick till jobbet som vanligt, men idag med mer än bara jag måste få in pengar. Det var jag måse få in pengar till mitt cafe! Dagarna rullade på och dagarna blev veckor och jag jobbat så ofta jag kunde med att fixa om på cafet. Tiden blev knapp til att träffa Zayn och jag ville inte berätta för honom än. Det skulle bli en överaskning, han skulle få se det när det var klart.

3 månader senare.

Jag stod utanför cafet, det var klart, jag var äntligen färdig. Det var en måndagseftermiddag och verkligen alla var på väg hem från jobbet men allt ljud från bilar, tunnelbannan, människorna runt om mig spelade igen roll. Hörde det knappt, allt jag kunde se var cafet och att jag äntligen var klar! Jag drog upp telefonen från fickan och slog in Zayn’s nummer. Jag hade redan smsat Frida och Hanna och bett de komma.

-          Hello?

-          Hi babe.

-          Hey Alice!

-          Hi, what are you doing?

-          At the studio.

-          Oh, sorry for disturbing, didn’t know.

-          No it’s okay we are just about to go.

-          Okay good, so that means your off work, right?

-          Yeah, why?

-          I want to show you something, come to Mindystreet 4.

-          O, okay.

-          See you there baby.

-          Bye Alice.

Jag la på och la ner telefonen I fickan igen. Jag stod kavr i några minuter till och kollade ordentligt på skylten. Alice’s.

Hanna och Frida kom och de var förvånade hur mycket som hade förändrats. Jag hade satt in trägolv, möblerna var i turkost, vit och svart. Jag hade fräshat upp köket med ny kyl och frys och bänkar osv.

Vi satte oss ner och väntade på att Zayn skulle komma då vi hörde en hur 2 bilar krockade. Jag vände mig mot fönstet och såg en taxi och en silvrig bil som krockat mitt i vägen ca. 10 m bort från cafeet. Zayn hade en silvrig bil och han borde varit här nu.

Jag for upp utan att tänka på nått annat och sprang ut mitt i gatan.  Jag hörde ambulanser och polisbilar börja komma och jag ser ett ansikte jag skulle kunna veta vem det är var som helst, när som helst.

Jag ser hur de drar ut hans krop ur bilen och det är blod överallt. Jag känner hur allt runtom mig tystnar och försvinner och syret jag har tar slut.


Pisskapitel men, men!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0